Muserna i mitt liv

Vill gärna berätta om mina muser……mina inspirationskällor i mitt liv

Bland de har vi ett gäng härliga, underbara kvinnor….några är vänner andra är offentliga personer…

Vi kan börja med Johanna, hon är min vän, min själsliga syster, min rådgivare och min äldsta dotters gudmor…..på spanska finns ett speciellt ord för vad hon blir till mig som gudmor åt mitt barn…..hon blir min ”comadre”…..ibland kan det ha en dålig klang då ordet får betydelsen ”skvallertant” typ judiska uttrycket ”yenta”

http://www.nimade.info/sprak/2010/12/Vad-ar-en-Yenta.html

Hur som helst så är hon en ”medmoder” och trots att hon själv inte har några barn är hon min bästa rådgivare när det gäller barnuppfostran….hon är ”a natural” som man säger på engelska….hon förstår barn men viktigast av allt, hon kan förmedla sin vishet och kunskap på ett sånt sätt att jag aldrig har känt mig överkörd eller kränkt av henne……jag älskar henne….det är tack vare henne mina barn inte är mer ”förstörda” av mig än vad de är…..hon var den enda som till slut förstod att något inte stod rätt till med mig när min Olivia hade fötts….jag fick en postnatal depression och ingen annan än hon tydde tecknen…..jag var en hejare på att ljuga och dölja hur jag verkligen mådde….och jag känner sån tacksamhet för att hon vågade ställa mig mot väggen…..fast hon konfronterade aldrig mig utan istället såg hon till att vara hos mig och finnas där för mig tills jag kommit ur depressionen.

Till Johanna har jag alltid kunnat lämna mina barn utan några som helst betänkligheter…..hon har känts som en förlängning av mig….jag vet att de är i goda händer….så jag har aldrig ringt henne för att kolla hur det är med barnen….och det är en sån skön känsla att kunna ha det förtroendet för en människa….att låta henne ha de dyrbaraste dyrgriparna i mitt liv….mina ögonstenar…..

Tack min underbara Juanita!! (hennes mexikanska smeknamn)

Anna. Min ängel på jorden.

Den kvinnans tro är det starkaste jag vet. Jag brukar säga till henne att om hon nånsin tappar sin tro kommer jag vara förlorad. Hon är så säker och trygg i sin tro och jag avundas henne (på det positiva sättet) det. Jag önskar jag också kunde känna den förvissningen och övertygelsen en enda gång i mitt liv……oss emellan tror jag att jag är nåt på spåret nu….men vi låter det vara osagt ännu ett tag.

Anna är också min själsliga syster…..hon finns ALLTID där för mig och hon tar ALLTID mitt parti i vilken fråga det än är….och det känns så skönt att ha en sån partisk vän…..för det behöver man också ska jag säga….att prata med Anna är alltid så skönt för jag får bekräftelse och förståelse för alla mina tillkortakommanden….jag känner mig villkorslöst älskad när jag är med Anna, vare sig det är fysiskt eller andligt…hon inspirerar mig till att tro….tro på att det finns ett högre väsen som leder oss….som hjälper oss om vi bara vågar hänge oss….(vilket jag har otroligt svårt för) men Anna tillåter mig att ana hur det kan vara och kännas….och jag blir som sagt lite ”avis” men jag älskar henne så det är inte så att är missunnsam….hon är min klippa…

Tack Anna för all din kärlek!!

En annan underbar kvinna i mitt liv är Camilla…..henne sände Universum till mig via Arbetsförmedlingen, hör och häpna!!! smiley

Jag valde hennes coaching framför alla andra som erbjöds mig den dagen jag skrev in mig som arbetssökande……jag minns exakt första gången jag hörde hennes röst.

Vi bodde i en lägenhet i Garda på den tiden och jag stod i vårt matrum och ringde, lite nervös var jag, som alltid när jag måste ringa någon jag inte känner…..jag kom till en telefonsvarare och rösten där bad mig lämna mina uppgifter så att personen (Camilla alltså, men det uppfattade jag inte då) kunde återkomma till mig. Jag gjorde som jag blivit uppmanad och minns så väl att redan då kändes det bra…..för hon lät som hon kom från Norrland…. smiley

Och så bra det blev!!! 12 tillfällen fick jag via AF och jag såg alltid fram emot våra möten….jag kände redan under vår första session att jag skulle vilja ha kvar henne som vän när vårt kotrakt löpt ut…..och att jag hoppades hon skulle vilja vara min vän….för jag tyckte så oerhört mycket om henne från första stund!

Och till min lycka så ville hon det lika mycket som jag!!!

Camilla är den mest inspirerande person jag känner…..jag skulle kunna gå kurs efter kurs efter kurs hos henne….samma eller nya, spelar ingen roll…..jag suger åt mig som en svamp när hon pratar….hon gör sig förstådd och hon når ut till mig som ingen annan…..jag vet att under en av kurserna så kom jag till insikt om vilken positiv påverkan den kvinna har för gruppen hon leder….i den första gruppen jag var med i som hon ledde var vi 13 st kvinnor och i ärlighetens namn var jag lite skeptisk till hur det skulle gå…..men den upplevelsen bär jag ännu med mig….en varm, omtänksam givande grupp….några av tjejerna har jag ännu kontakt med och en har jag blivit god vän med…..

När jag nästa gång ingick i en grupp i Camillas ledning tänkte jag att: ”Aldrig att det kommer att bli samma känsla i den här gruppen” så jag gick in i den utan att ha så många förväntningar utan var öppen för en ny konstellation och framför allt inte jämföra för då skulle jag bli besviken…..döm om min förvåning när det visade sig att även den här gruppen blev en varm, omtänksam givande grupp!! Och nästa grupp också!!!

Tack Camilla för att du lärt mig att inte frukta, utan istället, acceptera eller kanske till och med att älska förändring!!

Nu över till en mer offentlig person, som jag, ärligt talat, inte vet så jättemycket om egentligen. Inte mer än det jag kunnat läsa i pressen…..Ma Oftedal…..

Via en mycket kär vän har jag fått ta del av en skrivelse Ma la ut på Facebook angående sin skilsmässa från kyrkan.

Jag hörde talas om Ma, först när hon blev präst och sen när hon hamnade i blåsväder för att hon gått ut offentligt och sagt sig gilla (nu vet jag inte exakt om hon sa det eller vad hon sa men ni kanske förstår vad jag menar när jag skriver så) New Age, healing mm

Då tänkte jag att: ”Wow! Modigt av henne som präst och dessutom kvinnlig sådan!”

Kontroversiellt som heter duga! Det fick mig att beundra henne….hon vågade gå utanför den berömda lådan smiley

Att hon skrivit bok/böcker vet jag om men jag har aldrig läst någon, tyvärr…men så nu när jag läste det hon skrev kände jag att jag bara måste skriva till henne och delge henne vilken beundran hon väckt hos mig och inspiration. Att jag ansåg henne vara stark, modig och sann mot sig själv. En verkig förebild, inte bara för kvinnor utan för mänskligheten……och vet ni vad? Hon skrev tillbaka! Hon tackade mig för mina ord och sa att jag rört henne…..Vad glad jag blev! Inte hade jag förväntat mig ett svar, naj……

Tack Ma, för att du vågar stå i din sanning inför oss och för att du visar oss vägen!!

Maria är min skrivarmusa….och tankemusa (ja, jag vet, nån sån finns ju inte men i alla fall)

Henne har jag på FB men jag har också träffat henne IRL när hon bodde på Gotland förut….hon skriver så mycket finurligheter, klurigheter och ”fundereringar” och dessa sätter igång så många tankeprocesser hos mig…..hon ställer kluriga frågor kring ord, känslor, ärketyper, tankeställningar, fördomar mm mm……ibland ger jag mig in i debatten och delger….ibland nöjer jag mig med att läsa övrigas inlägg och tar till mig det som jag kan ta till mig och formulerar egna tankar kring temat baserat på insikter eller motsatser…..Marias logg är en fröjd att frossa i när man varit borta från FB ett tag…..det händer så mycket där varje dag! Hon är en sån härlig, öppen, varm, genomskinlig kvinna med mycket humor och självdistans…..när hon lägger ut sina frågeställningar triggar hon min skrivarlusta….jag får ju då en himla massa tankar kring hennes för stunden heta ämne och debatt och sedan kan jag själv spinna vidare över på nya ämnen som jag känner mycket för och gärna vill skriva om…men som jag kanske inte kommer till skott med att skriva om i alla fall….men hon inspirerar mig dock ALLTID… smiley

Tack fina, vackra Maria, för dina underfundigheter!!

Jag tror jag stannar där för den här gången…….det finns så många fler jag vill skriva om….men jag vill göra dem rättvisa i mina texter….så jag får ruva på dem ett litet tag till innan jag släpper ut dem till er

Tjillevippen!! smiley